Första maj 2013 - Dianas demonstration

Jag var helt ensam och inte så väl förberedd...

Kartonger, tejp, och inspiration hade jag förstås gott om...

Jag var kanske inte så pigg dock...

Vilken tur att jag har en fenomenal markeringspenna...

Men otur att den tog slut!

Vanliga färgpennor kan man lika gärna använda. Det tar lite tid att vässa dem bara. (Och de krymper sjukt snabbt!)

Ni har säkert läst metros artikelserie där det står om folk som får hyra i andra hand mot sex.

Jobba, jobba...

... Under tiden som jag undrar vart jag egentligen ska ta vägen. Det skulle ha en demonstration på stora torget i Södertälje men, eh, när var det nu igen? Och får man vara med bara sådär? Jag är ju inte med i något parti. Det är alla fall fint väder, så någon nytta gör jag väl om jag bara spatserar omkring med den fina skylten.

När jag anländer till Stora Torget är det nästan tomt. Några människor i röda sosse-mössor verkar plocka undan för dagen.
"Var är demonstranterna? Har de gått hem?", frågar jag. Mannen med kepsen svarar jakande och jag känner mig lite dum men låtsas som inget.
"Ah... Då... Fortsätter jag väl själv!", svarar jag och går därifrån i rask takt mot pendeltåget. För i Södertälje verkar allt vara lugnt denna strålande dag. Frågan är om det händer något i Stockholm?

... Det gör det förstås! Här vid Sergels Torg stannade jag och tittade en kort stund och sedan drog jag vidare till Kungsträdgården.

Just som jag närmade mig den stora folkhopen nåddes mina öron av en slump av just ord om bostadsbristen. Jag kände ett lätt rus av upprymdhet då. Jag ville ropa till svar och vifta med min skylt men i stället traskade jag försiktigt fram med skylten i brösthöjd och öronen på spets. Jag visste att folk la märke till mig och min skylt och det räckte för mig.

Jag satt en stund i konstgräset och solade.

Jag bad en kille som satt och tittade på framträdandet att ta några bilder.

Jag är stolt över att jag gjorde det här. Jag missade alla stora tåg men det var stort för mig att vara ett eget tåg och visa vad jag tycker.

Några tjejer uppträdde och inspirarade.

Folk gungade och dansade i den höga musiken och sköna solen. Jag såg mig om utifall någon av mina vänner skulle råka vara närvarande men jag hittade ingen. Jag drog hem till mig efter vad som kändes som en ganska ansträngade men intressant dag.